cherinne

Fre. 26 maj fick jag ett mail från chefen där det stod:
----
Hej Cherinne!

 Vi behöver prata om status och hur vi ska få till din roll framöver när vi
 växer.
 
 Kan du på måndag? Antingen direkt på morgonen vid 8.30, eller lunch?
-------
Jag sa till Laura, min kollega som sitter precis mittemot mig "sånt där blir jag nervös av.." men sen skrattade jag och sa "det e ju ingenting"... Jaha, så kom då måndagen och vårat samtal. Först inledde han med att fråga hur det var, om han som skickat rosorna(fick 3 röda rosor till jobbet tor.19/5 av en kille på nätet jag flirtat med) - om det var allvar med honom? Men det var det ju inte, så... Nåja, sen säger han:

"Cherinne, det här funkar inte längre..."

Eh, nähä.... Nu säger jag de sakerna som var till grund för min uppsägning, DET jag kommer ihåg:
-Att jag missat skicka in Skattedeklarationen i tid 1 gång. (betalade momsen+skatten+avg. i tid, bara att dekl. ej kom i väg i tid)
-Att jag missat betala en faktura till en underkonsult (det är en GAMMAL grej som vi redan pratat om och som jag lovat att det kommer aldrig hända igen)
-Att Kurt inte var nöjd med budgetsiffrorna som jag skulle lägga in i systemet. (när jag gjorde den första gången blev det några slarvfel som jag korrigerade, men tydligen var han inte nöjd när det var klar heller - fattar inte det alls, för det går liksom inte att göra på nåt annat sätt än det jag gjorde)
-Att det fanns några konsulter som var missnöjda med mig på nåt sätt.

Det där med konsulterna fick jag senare veta, vilka det var. Det var Henrik och Torgny. På sommarfesten pratade jag först med Henrik, som jag var mest irriterad över. Anledningen till det är för att jag har känt att jag och Henrik haft en nära relation, som vänner, skojar och har oss. Jag tycker vänner ska kunna säga saker till varandra. Han hade kunnat komma till mig direkt om det var något han hade åsikt om, eller missnöjd med, istället för att gå till chefen. Det Henrik sagt var: Nu när företaget växer så tror jag vi skulle behöva en controller och då tror jag inte Cherinne är rätt person.
Det har han ju rätt i! Så det var ju inte alls någon kritik mot mig....
Under middagen satt jag bredvid Torgny och frågade honom vad det var... när jag berättade vad jag fått höra från chefen såg han ut som ett stort frågetecken.. Han frågade mig om det var ett dåligt skämt? Det ENDA han sagt under sitt utvecklingssamtal var att han undrade varför hans timpris hade sänkts, men det har inte jag med att göra, överhuvudtaget. Han sa själv "men det är jag ju sur på Tony för" - eftersom Tony är försäljnings- och marknadsansvarig.

På sommarfesten berättade chefen att jag skulle sluta. Anledningen är att bolaget växer och att bokföringen kommer skötas av en bokföringsbyrå och att företaget kommer anställa en controller istället. Om det är sant - varför sa han inte att DET var anledningen till att jag blev uppsagd? Det hade jag ju kunnat köpt... Dessutom hade han mage att säga att jag skrattar för högt...(under vårat första samtal när jag blir uppsagd).

Jag är anställd t.o.m. 050630 men får lön t.o.m oktober. Men kommer jobba in i juli eftersom de vill ha junisiffror. Plus att det blir någon dag i slutet på juli eller i början av augusti.

Någonting som stör mig nu är att jag tror faktiskt inte att chefen fattar att det är på grund av honom(eller bolaget ska jag väl säga) jag blivit dålig... (han vet ju om min sjukdom nu)