Snart är han här...
..han som jag varit rätt så less på, på sista tiden. Men det känns bättre nu, måste jag erkänna. Kanske beror på att K's ankomst är nära och att jag har ett ännu större behov av närhet och kärlek? Eller så beror det på att jag älskar honom helt enkelt:-) Den som lever får se, som jag brukar säga!
Jag har så svårt...
..att ta det lugnt, verkar det som, så jag är förmodligen fortfarande lite uppvarvad. Jag vaknade ju mitt i natten inatt så... men jag känner mig ganska lugn så... men som nu, kunde inte ligga kvar för det var ju fel radiokanal på i vardagsrummet... och så hamnade jag här... hur gick det till liksom?
Var med N i skolan idag men på lunchrasten så kände jag hur det blev blött mellan benen.. åh nej! Inte igen! Frågade fröken om hon hade någon binda men det hade hon inte så hon tipsade mig att gå till skolsyster så gick dit och där fanns det bindor på toaletten. Fröken tyckte också att jag skulle gå hem och vila, hade hon inte sagt det så hade jag stannat. Så nu är jag hemma och vilar;-)
Var med N i skolan idag men på lunchrasten så kände jag hur det blev blött mellan benen.. åh nej! Inte igen! Frågade fröken om hon hade någon binda men det hade hon inte så hon tipsade mig att gå till skolsyster så gick dit och där fanns det bindor på toaletten. Fröken tyckte också att jag skulle gå hem och vila, hade hon inte sagt det så hade jag stannat. Så nu är jag hemma och vilar;-)
En röst i natten
Ja, så var man uppe igen... det suger!! J har rätt, verkar inte funka så bra med propavanen.. får prova zyprexa imorgon(eller idag kanske man säger;-))kväll istället. Vaknade vid 03.30-tiden... så 5 timmars sömn är det jag får vara glad för idag;-)
Jag kan inte fatta att jag kommer ha en liten Kian hos mig om 9 dagar!! Helt ofattbart är det. Ja, nästintill overkligt.
Idag ska jag vara med N i skolan, det blir skoj! T vill inte längre att jag ska vara med honom i skolan, förra terminen gick det ju bra, men tydligen inte nu. Förmodligen för att han "stör" i klassen.
Näe, nu är jag så hungrig så jag måste gå och äta nåt, sen lägger jag mig igen. På återseende gott folk!
Jag kan inte fatta att jag kommer ha en liten Kian hos mig om 9 dagar!! Helt ofattbart är det. Ja, nästintill overkligt.
Idag ska jag vara med N i skolan, det blir skoj! T vill inte längre att jag ska vara med honom i skolan, förra terminen gick det ju bra, men tydligen inte nu. Förmodligen för att han "stör" i klassen.
Näe, nu är jag så hungrig så jag måste gå och äta nåt, sen lägger jag mig igen. På återseende gott folk!
Att leva med ett barn som har ett funktionshinder
Ja, det är inte så himla lätt alla gånger. Men jag blir så irriterad på J när han är på mig om ditten och datten, bla bla. Det är faktiskt tack vare mig som T har fått sin diagnos överhuvudtaget! Vi var på BUP några gånger innan jag fick M att gå med på att vi skulle göra en utredning. BUP tyckte ju innan "jamen, det där kan ju vara normalt" osv. Och i våras fick han sin diagnos: adhd, trotssyndrom och emotionell störning.
T vet fortfarande inte om att han har adhd men jag känner att jag skulle vilja prata med honom om det, men samtidigt är det svårt att veta hur man ska uttrycka sig. Träffa T's kompisar's föräldrar igår i centrum och de har 2 barn med funktionshinder. De hade en jättebra cd-skiva som jag ska få låna.
BUP har inte varit till mycket hjälp. I våras så tyckte de T skulle gå i terapi för det här med "emotionell störning". Har det hänt nåt? Näe.... Jag vill kontakta np-teamet i Uppsala men i och med att jag inte har någon bil blir det ju svårt att sitta och ta sig dit... och dessutom har jag inte haft tid och ork nu när det varit hysteriskt på jobbet plus att jag faktiskt är höggravid. Väldigt trött på kvällarna har jag varit. Märker också att jag inte kan gå lika snabbt.
T vet fortfarande inte om att han har adhd men jag känner att jag skulle vilja prata med honom om det, men samtidigt är det svårt att veta hur man ska uttrycka sig. Träffa T's kompisar's föräldrar igår i centrum och de har 2 barn med funktionshinder. De hade en jättebra cd-skiva som jag ska få låna.
BUP har inte varit till mycket hjälp. I våras så tyckte de T skulle gå i terapi för det här med "emotionell störning". Har det hänt nåt? Näe.... Jag vill kontakta np-teamet i Uppsala men i och med att jag inte har någon bil blir det ju svårt att sitta och ta sig dit... och dessutom har jag inte haft tid och ork nu när det varit hysteriskt på jobbet plus att jag faktiskt är höggravid. Väldigt trött på kvällarna har jag varit. Märker också att jag inte kan gå lika snabbt.