cherinne

Kära blogg,

Long time no see.. ja, det var visst flera månader sen! Tyckte det var på tiden att skriva några rader igen. Har hänt en hel del sen sist.

Så, var ska jag börja?

Kan ju börja med Kärleken. Den 24 september träffade jag en underbar kille vid namn Jannis. Vi är fortfarande tillsammans och har det hur bra som helst. Var lite tveksam till en början då det var en annan kille som fortfarande spökade, då jag träffade Jannis... men nu är jag hur säker som helst! Han är Mannen i mitt liv. Och den här gången menar jag det verkligen, he he ;-)

1 augusti började jag ju jobba på -----. Det var skoj för jag fick jobba mycket kundsupport, t.ex. ta emot order på telefon, hjälpa kunder osv. Det var jag och en annan tjej som delade på arbetsuppgifterna. Jag skulle vara mer ekonomi-inriktad och hon mer ansvarig för kundsupport-biten. Men eftersom trycket var stort blev det inte så jättemycket av ekonomi-uppgifterna. De blev bortprioriterade, kan man säga. Hade två uppföljningssamtal där jag bara fick ros.

Men så, för några veckor sen, en torsdag så upptäckte jag att min kollega, en annan kollega(som också lärt mig vissa saker) plus mina två chefer, satt i konferensrummet med stängda dörrar. Jag anade direkt oråd, då jag tyckte det var konstigt att jag ej var med på mötet. Min kollega hade inte ens sagt åt mig att de skulle ha något möte.

När min kollega kom tillbaka till sin stol(vi delade på ett rum och satt mitt emot varandra) så kläckte jag ur mig nåt i stil med: "Fan, blir ju skitnervös när ni sitter i möte sådär, tror ju att man ska få sparken eller nåt". För till saken hör att tjejen som hade haft min tjänst innan mig hade fått "lämna" företaget efter 4 månader. Men samtidigt så hade jag ju bara fått "ros" så inte skulle väl de kunna avsluta min provanställning?

Jora, mycket riktigt. På fredagmorgonen så kommer personalchefen in och säger glatt godmorgon och sen frågar hon mig om vi kan ta ett möte kl.11? Eh, jovisst, tyckte jag. Och förstod och det var spiken i kistan.

De ville avsluta min provanställning, sa hon. Vill du veta varför? Vi behöver inte berätta varför, men du kanske vill veta? frågar hon.

-Eh, jo, det vill jag ju, svarade jag.

Då visar det sig att de tycker jag är slarvig. Jaha, nämen, så fint... jag tyckte det var lite orättvist med tanke på att vissa saker som jag gjort fel på, hade jag ej fått veta hur jag skulle göra.

Ett exempel: Jag hade registrerat kreditnotor. Sedan skulle jag göra kreditar på reklamationer. Eftersom jag ej fått veta att jag skulle göra kreditar på reklamationer på något annat sätt, än på det sättet jag redan gjort, gjorde jag kreditnotor på reklamationer på samma sätt som jag gjort tidigare. Det visade sig senare att det var fel. Det här berättade jag för personalchefen, då tyckte hon: Jamen, det var ju ett tillfälle när du skulle FRÅGA. Well, om jag är osäker, frågar jag givetvis, men nu var jag inte osäker.

Nåja, det blev som det blev och jag hade 2 veckor uppsägningstid eftersom det var en provanställning. På helgen skickade jag iväg några jobbansökningar och fick några intervjuer redan veckan därpå. Dessa 2 veckor var väl inte sådär jätteroliga precis, men trösten i det hela var att jag var iväg på 7 intervjuer sammanlagt.

Status idag är att i morse fick jag ett jobberbjudande från ett av de största bemanningsföretagen. Det är mest bemanningsföretag som jag har varit i kontakt med. Både rekryteringar och jobb som renodlad konsult. Har ej tackat ja till det än eftersom jag väntar på svar från t.ex. ett jobb som jag var på intervju på, i fredags. Det är ett läkemdelsföretag med ca 50 anställda. Det är också via ett bemanningsföretag. Tjejen som sitter på tjänsten idag slutar 20 december så de har också hyfsat bråttom. Hoppas att jag får ett erbjudande idag. Om inte de väljer att ta in någon mer på intervju.

Det här blev ett ganska långt inlägg så tror jag avslutar här nu. Ciao så länge!